Närproducerad honung

Nu har jag varit och hämtat min honung. Missade honungens dag, 20 augusti, men firade ordentligt igår istället när jag provsmakade denna honung, som jag själv varit med och slungat.

Köpte mig en andel i en bikupa på Mellestgården i Husås, i våras. Nu har jag sommarens resultat. Söt och underbart god. Närproducerat, bina kanske tom har flygit över gården, längre än så är det inte.

I andelen ingick en utbildningsdag och den tog jag ut för några dagar sedan när honungen slungades. Jättekul att lära sig och få vara delaktig.

Humleskörd

På vår gård finns humle, tre mot husväggen (södervägg) och en mot ladugårdsväggen (västvägg). Dom tre mot huset är gamla och kraftiga, den mot ladugården har vi själva satt dit för några år sedan. Den har tagit sig bra men är ännu inte lika kraftig och fin som dom andra, men på god väg. En av dom mot huset höll jag tyvärr på att döda förra sommaren när jag gjorde om rabatten. Men tack och lov tog sig halva i år ändå. Hoppas den kommer igen inom några år, ordentligt.

Har länge funderat på om dessa är rätt sort för att brygga öl av? Men saknar både kunskap och intresse för att ta reda på det. Men nu hörde jag att det i grannbyn på Mellestgården påbörjats ett ölbryggningsprojekt.

Erbjöd våra "buskar" till förfogande och dom kom förbi för några dagar sedan och tittade på kottarna. Jag hade tyvärr inte möjlighet att vara hemma och närvara men fick i efterhand besked att det var av rätt sort och dög alldeles utmärkt.


Humlen hos oss växer längst en stör, ca en halvmeter från väggarna. Eftersom humlen är gammal och kraftig har vi förlängt stören med en järntråd som vi sedan fäst i taket med en enkel anordning så att man kan knäppa loss hela järntråden och plocka ner hela växten på marken. På så sätt har vi fått till det enkelt för oss att skörda/klippa ner den på hösten. Vi klipper ner hela humlen till ca 15 cm varje höst. Sedan kommer den med knakande kraft igen på våren. Humlen är fantastisk att se på våren, man kan nästan se hur den växer minut för minut.

Humleskotten är även goda att äta, lite som ung sparris. Tar alltid några skott varje år och mumsar i mig, men är snål, för vill ha kraftig fin humle att njuta av mot husväggen.

Foto Johan Nykvist
@Mellestgården
#mellestgården

Gården

Fick nytt flygfoto över gården. Det till vänster om grusvägen hör inte till oss.

En pärla i Storlien

Har "träffat" Lena via Instagram tack vare gemensamma vänner och delade intressen. Nu när vi skulle tillbringa några semesterdagar i Åre, så var jag väldigt bestämd över var vi skulle äta, åtminstone den ena kvällen. Vi skulle till Storlien, bara 7 mil enkel resa, och äta på Flammans Skafferi, som är Lena Flatens restaurang.


Man kan helt enkelt kalla det för "mitt i ingenstans". Det är ganska öde i Storlien, men mitt i byn finns denna lilla stuga, som inte gör stort väsen av sig utvändigt, men vänta bara tills ni kommer in. Så varmt och ombonat, mycket inbjudande. Sån känsla i inredningen. Så mycket detaljer att insupa.


Med hög kvalité på matlagningen och lokala råvaror blir det fantastiskt. Som Lena själv sa, där lagar dom mat på lyckliga kossor. På hyllorna finns oändrliga mängder med burkar med torkade växter och svamp. Vilken tid och vilket engagemang som lagts ner i den mat som sedan serveras som lunch, husmanskost, gourmemåltider.


 

Lena ordnar även temakvällar och kurser.


Vill man inte äta kan man bara komma in och ta sig ett glas vid brasan och ändå känna gemenskapen med restaurangens gäster.




Ett stort bord i mitten, var genialiskt, vilken gemenskap och vilken träffpunkt för alla stugägare/besökare i Storlien. Här kan man sitta och byta erfarenheter, svampställen, lära känna nya människor. Underbar känsla.


Just denna kväll var det pizza på menyn. 3 olika alternativ och den jag tog var så fylld av olika smaker så det var nog den bäst pizzan jag någonsin ätit.


Riktigt kokkaffe serveras efter maten! Bara det är ju värt ett besök...

Från bi till burk

Idag har jag gjort något jag länge velat lära mig. 

Jag har varit med och slungat honung på Mellomgården i Husås. Det är en by bara någon kilometer från oss. Fågelvägen ännu närmare.

Berättade i våras att jag blivit  ”andelsägare” av ett bisamhälle. Nu i höst får jag ”vår” årsförbrukning av honung. Detta kan dock variera beroende av hur sommaren blir. Men i år verkar det ha varit ett bra år. Det blev väldigt mycket honung.  Har dock inget att jämföra med men kakorna var tjocka och tunga.

Tycker detta är fantastiskt roligt.

I mitt andelsägande ingick en ”kursdag” och den tog jag ut idag när det var dags att slunga honungen.

Otroligt roligt och lärorikt. Gott och kladdigt. Nu ska honungen stå i ca 1-2 veckor innan det tappas på burkar och jag kan få hem min del och börja mumsa.

Tänk er så närproducerat. Bina har gjort jobbet, men jag själv har varit delaktig i processen. Ska njuta extra mycket i vinter.

Har lärt mig så otroligt mycket idag. Varje burk har nu ett helt annat värde. Vilket hantverk.

Men nej, biodlare blir jag aldrig men absolut delaktig fler gånger.